så ja...
Vi var hemma ganska precis på tolvslaget mellan torsdag och fredag, resan upp gick väldigt smärtfritt. Dock fick vi passera en otäck lastbilsolycka som skördade ett liv.
Sista dagarna i Borås tillbringades ensamma. Vi körde/fick skjuts till Göteborg på måndagsmorgonen av kära T som nu skulle åka iväg. Dagen tillbringade vi dock tillsammans promenerande i stan, i slottsskogen och fick se massa människor och en massa djur. Vädret var fint, men inte lika varmt som vi nu faktiskt var "van" vid :) En jättefin dag helt enkelt som resulterade i väldigt ömma fötter efter många timmars promenerande.
Vi hade nu tisdag och onsdag tillsammans ensamma i stan, då hann vi med lite tygshoppande, crosskörande och en massa godisätande! två helt underbara dagar som verkligen kändes som den semester vi behövde tillsammans. Bara mysa och inte ha några måsten alls. Ljuvligt!
Vi var på Ulricehamns Motorbana och ett nytt besök på Borås motorbana innan crossresan var över. härliga dagar med massor av duktiga förare, framförallt på Boråsbanan. Fick se Sverigetvåan bland tjejerna. Detta gjorde att jag faktiskt blev ännu mer sugen att köra själv. Nu behöver vi hitta nån stackars kille/tjej som vill låna ut sin lilla hoj till mig så jag kan få testa :) Stackars den :P
Som sagt på hemvägenfick vi passera en otäck olycka som nyligen hade inträffat. Två lastbilar som krockat och en omkom. Det var fisk och bråte kvar längs vägen och i diket och synen av den värst drabbade lasbilen var inte vacker.. Huga.. Det är verkligen såna gånger man lättar lite extra på gasen och inser att så mycket kan hända. Det är inte bara en själv som är på vägen, det finns så mycket man inte rår över själv, andra trafikanter och oväntat väder. Det är verkligen eloge till alla yrkeschaffuörer som orkar ligga på vägarna dag efter annan, köra alla långa sträckor och ständigt vara i otrygga situationer. Passerade också en Lastbil i närheten av Umeå, där det hade blivit punktering på bakdäcket. Nu var klockan närmare 9 och mörkret hade lagt sig. Trots det var chaffuören tvungen att vara ute på vägen och byta detta däck. Så lite det skulle behövas för att han skulle bli påkörd egentligen...
Nej det är bra gjort!
När vi väl vaknade på fredagen så kände jag att jag inte mådde något vidare. Låg hela dagen, men det värsta kom på lördag då jag hade huvudet begravt i hinken hela dagen. Fick inte behålla något jag försökte stoppa i mig, varken vatten eller annat. A tyckte glatt att jag såg mer levande ut på söndagen då det äntligen vände efter 1.5 lite cola och en påse chips.. Så ljuvligt att känna att magen sa tack, istället för fy!
Idag har jag mått bra, lite tröttare än vanligt bara. Har dock tvättat bilen invändigt och fått umgås en kort timma med min kära A, som var på väg mellan Luleå och Stockholm. Fick också nya gardinerna sydda och upphängda i vardagsrummet, nu återstår bara att hitta nå fina kuddfodral och nya små detaljer som inte skiftar i blått eller grönt som tidigare. Numera är det rosa och lila som gäller. Lite mer somrigt och ljusare!
I morgon ska jag försöka få sovrumsgardinerna sydda och förhoppningsvis också datarummets kappa. Egentligen inte så mkt att göra då det är färdig panelmetervara, men dock lite att pula med mönsterpassning och liknande.
Skojsigt jobb speciellt när man blir nöjd med det fina nya resultatet som blir!
Nu ska jag hoppa i sovlådan och vänta på A som jobbar em... slipper sova själv i alla fall :)
I morgon har jag också ett vattenpass med en liten grupp damer som älskar att köra järnet. Är så glad över att jag har tre olika grupper, som alla ger mig massor av energi och inspiration! Jag ångrar inte en dag att jag blev instruktör!! Det behövs fler, så hoppa på det roliga tåget nu!!!
Ha det gott!
"Trafikvarning - möbler längs vägen"
Ja nu befinner jag mig i soliga och varma Borås!
Resan ner gick förvånadsvärt bra. Körde i och för sig inte mer än 30 mil mitt i natten och sista 5 milen på morgonen. Dock innebar de 40 milen och GPS att jag fick tråckla mig fram i vägbyggen i Stockholms innerstad. Av någon vidunderlig anledning så tyckte detta "Guds mästerverk" att vi skulle avvika från E4:an en stund. Min lyckliga stjärna var att klockan stod på ca 03.00 och det var någon enstaka bil i farten. Hade klockan varit 15.00 så hade nog paniken varit framme i mig :) Nå väl, nu gick det bra och jag är en erfarenhet rikare: Lita inte på GPS i alla lägen!
Detta med GPS fick vi ytterligare bekräftelse på när vi på påskaftonen skulle ut på Borås motorstadio och köra cross. Efter att ha hamnat på mindre och mindre skogsvägar så kom vi tillslut fram till en bom som så klart var låst! 3.7 km kvar till målet dessutom... Historien slutar med att vi tar en alternativ väg, hittar tillbaka till befolkningen, och ser att det är SKYLTAT till motorstadion... Typiskt! A fick köra drygt en timma och var euforisk resten av dagen. Själv fick jag äntligen lyssna på motormullret av 4-taktare och längta ännu mer till säsongen. Det är en speciell känsla att vara på banorna runt i norrland, även om jag inte kör själv så älskar jag det!
På vägen ner fick vi ett trafikmeddelande som förvånade oss och gav oss ett gott skratt! Det var utanför Gävle där dom varnade för möbler längs vägen! Det meddelades att det skickats ut folk att ta bort soffan från vägbanan i alla fall. Vi fick dock aldrig se detta fenomen, men påmindes dock om vikten att surra fast packningen ordentligt när man fraktar saker!!
Vi har förövrigt tillbringat många timmar ute i Borås. Har varit helt underbart väder.
Fredag : + 16, lördag: + 19, söndag: + 15..
Ljuvligt helt enkelt. Bara det att slippa ha på sig jacka och fleece under jackan är gudomligt!
Att få tillbringa lite tid med T är också härligt. Har som sagt inte varit ner på ett tag. Nu jobbade han rätt mkt, men hela lördagen har vi i alla fall fått tillsammans. I morgon beger han sig på kurs utomlands och vi stannar kvar i stan lite till. Ska följa med honom till Göteborg i morgon, strosa omkring där och bara njuta av ännu en ledig dag!
För 4 dagar kom det en liten kille till världen... Äntligen! Min kära S som två veckor för tidigt förlöste en tillsynes perfekt gosse (har ju inte fått snusa på honom ännu). Längtar så efter att få snusa på honom på riktigt och inte bara längta på bild.
Det är otroligt många omkring mig som har blivit och ska bli föräldrar, riktigt mysigt med bäbisar! Det får ens egna klocka att ticka lite extra, men NEJ, det är inte dags ännu för oss. Vi roar oss med andras barn tills vidare.
Nu är det åter socialisering på schemat, sista kvällen med T!
Ta hand om er där ute.
Glad påsk!
I morgon avklaras halvdag på jobbet, 5 timmar, sen blir det att trampa gasen i botten hem bara för att byta fordon och påbörja resan ner till älskade storebror i Borås. Vi tänkte köra ner raka spåret, så det blir "några" timmar i bussen med musik och massa (förhoppningsvis) skratt och planering för veckan.
Planerna som finns är att fira påskhelgen med T. Bara njuta av stan och solen (hoppas hoppas), och ledigheten. Jag blev härom månaden upplyst om att jag inte varit ner till Borås sedan sommaren -05! Tragiskt, hur kunde det ske.. Tiden är verkligen knapp ibland, bara rinner iväg, utan att man ibland får något vettigt gjort! Vad har jag hunnit med de senaste 4 åren egentligen?
*flyttat mellan Umeå och Luleå ett par gånger, bytt lgh 6 ggr!!!ojojoj!
*haft en turbulent separation
*träffat A... :)
*jobbat en massa
*börjat instruera i aqua och core
*köpt hus
*blivit faster
Och detta var bara dom stora händelserna!!
Allra mest har jag nog skaffat mig både positiva och negativa erfarenheter, men som jag av alla lärt mig massor av nyttigheter om livet och om människor.
Så nu efter 4 år så får T stå ut med oss några dagar. Efter påsen har vi tänkt oss att se oss om lite på crossbanorna i söder. Motala är sista stoppet innan vi beger oss till norrbotten igen. Förhoppningsvis blir vi bjudna på en kaffetår av V och M :)
Så lyder de väldigt provisoriska planerna för de kommande 8 dagarna.. Underbart härligt, juvligt och avkopplande hoppas jag att det ska bli!
Till er andra där ute:
Ha nu en riktigt härlig påsk. Om ni är lediga; njut av tiden, ät gott, umgås med vänner och familj, eller passa på att bara vara själv! Om ni jobbar; glöm inte att andas och faktiskt stanna till i jobbet och njuta! Var glad över att du har ett jobb, gläds med dem du jobbar med och glöm inte att efter ett arbetspass är det ledighet som väntar!
Kram på er där ute!
Älskar dig idag, igår, imorgon - för alltid!
Jag var besviken över att A är för snäll (!), jo det stämmer, man kan vara för snäll för sitt eget bästa. A vill alltid vara alla till lags och det går tyvärr inte alltid. Denna gång var det jag som inte kände mig tillfreds med det beslut han gjorde, en annan historia som jag lämnar osagd för tillfället. Men plötsligt så var allt bra igen. När dom vackraste bruna ögonen såg på mig, fyllda av kärlek och de underbara orden kom ur honom, värmde det ända in i själen. Den sorg som fanns i hjärtat fick inte längre nån plats av den kärlek som vällde in.
Jag kan inte mer än önska att alla kunde ha en lika underbar sambo som jag har, och få uppleva så mycket kärlek och lycka som jag känner med A. Alla har vi dåliga sidor och alla kommer att gå igenom dåliga dagar, men med A känns det aldrig svårt att se ljusningen igen. Konflikter löser vi genom att prata, vi stöttar varandra och ger varandra massor av både fysisk och verbal kärlek. Efter 2.5 år är jag fortfarande störtförälskad i min A och det är rätt häftigt att ha fjärilar i magen och sväva på små moln om vi har bokat dejt eller en mysig biokväll hemma. Han är verkligen allt jag någonsin drömt om!
Det är läcker tycker jag! Ofta funderar jag på hur vi har lyckats. Mycket tror jag grundar sig i timmar av prat om känslor och värderingar. Att slippa grubbla och vara sur på varandra vid konflikter och framförallt att vi visar vad vi känner! Jag kan lätt skicka 10 sms till A om dagen, bara för att tala om vad han betyder för mig, och säga att jag saknar honom. Kanske lite tonårsaktigt och naivt, men uppskattat! Jag är upp över öronen förälskad, och lycklig som få!!
Plötsligt händer det...
... Jag skapade mig en helt egen blogg!
Jag trodde verkligen inte att det skulle hända, men efter att ha fördjupat mig i andras bloggar och insett hur mycket både glädje och insikter man kan få av att läsa andra människors tankar och värderingar, så bestämde jag mig för att också dela med mig.
Kanske kommer ingen att läsa min blogg, fine, det är ok! Jag kommer fortsätta ändå, då får jag se det som en form av dagbok och återvända tillbaka när jag vill se vad som hände i mitt liv en gång i tiden. Kanske och förhoppningsvis, kommer många att läsa och ha glädje av min blogg, lära sig nya saker, eller se misstag som är onödiga att göra själv när man kan se andra göra dem :)
Hur som helst. Jag hoppas att fylla min blogg med massor av text och bilder av min vardag, mina tankar och känslor. Svårigheter och motgångar men framförallt framgångar och lyckliga ögonblick!
Trevlig läsning!
Kram Maria
