ska man sova nu också??
Efter att varit totaldäckad efter A:s spaghetti och köttfärssås vid halv 6 snåret så är jag hur osövbar som helst nu när jag MÅSTE sova... Typiskt jag när jag är stressad.
Känner igen det så väl. Oftast vaknar jag 100 gånger per natt och drömmer de mest bisarra mardrömmarna också... sen är jag totaldäckad när klockan ringer på morgonen, stressar en hel dag inombords och så är cirkusen igång... Värsta perioden hade jag för några år sedan då det faktiskt gick drygt ett halvår utan redig sömn. Humöret behöver man inte ens påpeka dalade jag kände mig otroligt ledsen och deprimerad på slutet. Jag fick dock enkla små tips av universitetets psykolog, 1, avslappning i form av band eller likande, kanske en promenad om kvällen för att bara få syre och rensa hjärnan. 2.skriva dagbok, inte bara då det känns jobbigt, utan även när det är bra, då kan man gå tillbaka till det längre fram och glädjas och lyftas igen. 3. ta hjälp runt i kring för att underlätta det som går av det som stressar. 4. skapa rutiner, egen tid både morgon och kväll....
Dessa tips hjälpte i mångt och mycket, och det är råd som jag än idag tar vara på när livet känns lite kort på timmar... dock är jag vansinnigt dålig på att lyssna på min avslappningsskiva...vet inte ens vart jag har det!
min hjärna känns som en tickande bomb för tillfället, sprängfylld av arbetstider, pass, vänner, hem och trädgård, A, m.m.m.m. Kroppen gör ont lite här och var... men jag ser ljuset: snart är det söndag-morgon och jag får vakna i lugn och ro, njuta av en ledig dag, gå på husvisning (!) lukta på N och sen avsluta veckan med mina söndagstanter på vattengympan.... Att klara veckan...Det känns inte hopplöst, inte alls, väldigt tungt, men absolut genomförbart. A får agera kock fram till fredag och då väntar också en fin liten belöning i form av utflykt!
I morgon är det redan onsdag och onsdagarna är väl egentligen de bästa dagarna på veckan: då har man gjort mer än hälften!! (min arbetsdag räknar jag redan bort när jag har tagit mig upp ur sängen!).
Idag har det varit fullt upp. Fick en välbehövd sovmorgon till 9, sen var det stan och L som gällde. Vi pulade ihop det sista på vårt pass, delade upp (thank god) passet så vi inte behöver hålla kolla på koreografi till hela. bara 4 låter istället för 8. Det är en ljuvlig känsla när en sten släpper från axlarna... lånade hem en stepbräda också så jag kan få plåga mina förtvinade benmuskler lite innan jag ska leda dom andra in i tonerna och pulsen på lördag. :)
Tack L för allt idag, lunch, pass å fika! Lördag nästa!
Innan vattenpasset hade jag en timma över till att snusa lite på N igen. Eller var det egenligen mamma S jag ville träffa? :) fick glada nyheter och jag kommer hålla tummarna i morgon!!! sen var det gasen i botten till Sunderbyn för 45 minuter extra hård träning. En helt underbar grupp som ger respons tillbaka när jag försöker få svar. De bad om mer armstyrka i passet till nästa år, så de fick lite försmak redan idag, plockade in hantlarna en extra låt förutom de två jag redan har. Det var uppskattat och stönen haglade tätt sista sekundrarna på den tredje låten :D
Nu dröjer det minst till höste innan jag får träffa dom, beroende på hur mina arbetstider kommer att se ut...
När jag sen hade duschat och rullat hem så blev det inget så mer gjort. ja förutom lite renskrivning av dagens arbete... men soffan var så ljuvligt skön så där fastnade jag med värkande ben!
Nu gör jag kväll och hoppas på att John blund ska hitta hit fort och att hans sand är extrastarkt ikväll! å så ska jag vakna upp till ljuvliga onsdag!
Kom ihåg där ute: är ni stressade, stanna upp och funder en stund över om det egentligen måste stressas över eller eller om ni faktiskt sätter lite för orimliga krav på er själva. Ingen tackar er om ni dräper er själv på köpet!!
Ta hand om er!
Känner igen det så väl. Oftast vaknar jag 100 gånger per natt och drömmer de mest bisarra mardrömmarna också... sen är jag totaldäckad när klockan ringer på morgonen, stressar en hel dag inombords och så är cirkusen igång... Värsta perioden hade jag för några år sedan då det faktiskt gick drygt ett halvår utan redig sömn. Humöret behöver man inte ens påpeka dalade jag kände mig otroligt ledsen och deprimerad på slutet. Jag fick dock enkla små tips av universitetets psykolog, 1, avslappning i form av band eller likande, kanske en promenad om kvällen för att bara få syre och rensa hjärnan. 2.skriva dagbok, inte bara då det känns jobbigt, utan även när det är bra, då kan man gå tillbaka till det längre fram och glädjas och lyftas igen. 3. ta hjälp runt i kring för att underlätta det som går av det som stressar. 4. skapa rutiner, egen tid både morgon och kväll....
Dessa tips hjälpte i mångt och mycket, och det är råd som jag än idag tar vara på när livet känns lite kort på timmar... dock är jag vansinnigt dålig på att lyssna på min avslappningsskiva...vet inte ens vart jag har det!
min hjärna känns som en tickande bomb för tillfället, sprängfylld av arbetstider, pass, vänner, hem och trädgård, A, m.m.m.m. Kroppen gör ont lite här och var... men jag ser ljuset: snart är det söndag-morgon och jag får vakna i lugn och ro, njuta av en ledig dag, gå på husvisning (!) lukta på N och sen avsluta veckan med mina söndagstanter på vattengympan.... Att klara veckan...Det känns inte hopplöst, inte alls, väldigt tungt, men absolut genomförbart. A får agera kock fram till fredag och då väntar också en fin liten belöning i form av utflykt!
I morgon är det redan onsdag och onsdagarna är väl egentligen de bästa dagarna på veckan: då har man gjort mer än hälften!! (min arbetsdag räknar jag redan bort när jag har tagit mig upp ur sängen!).
Idag har det varit fullt upp. Fick en välbehövd sovmorgon till 9, sen var det stan och L som gällde. Vi pulade ihop det sista på vårt pass, delade upp (thank god) passet så vi inte behöver hålla kolla på koreografi till hela. bara 4 låter istället för 8. Det är en ljuvlig känsla när en sten släpper från axlarna... lånade hem en stepbräda också så jag kan få plåga mina förtvinade benmuskler lite innan jag ska leda dom andra in i tonerna och pulsen på lördag. :)
Tack L för allt idag, lunch, pass å fika! Lördag nästa!
Innan vattenpasset hade jag en timma över till att snusa lite på N igen. Eller var det egenligen mamma S jag ville träffa? :) fick glada nyheter och jag kommer hålla tummarna i morgon!!! sen var det gasen i botten till Sunderbyn för 45 minuter extra hård träning. En helt underbar grupp som ger respons tillbaka när jag försöker få svar. De bad om mer armstyrka i passet till nästa år, så de fick lite försmak redan idag, plockade in hantlarna en extra låt förutom de två jag redan har. Det var uppskattat och stönen haglade tätt sista sekundrarna på den tredje låten :D
Nu dröjer det minst till höste innan jag får träffa dom, beroende på hur mina arbetstider kommer att se ut...
När jag sen hade duschat och rullat hem så blev det inget så mer gjort. ja förutom lite renskrivning av dagens arbete... men soffan var så ljuvligt skön så där fastnade jag med värkande ben!
Nu gör jag kväll och hoppas på att John blund ska hitta hit fort och att hans sand är extrastarkt ikväll! å så ska jag vakna upp till ljuvliga onsdag!
Kom ihåg där ute: är ni stressade, stanna upp och funder en stund över om det egentligen måste stressas över eller eller om ni faktiskt sätter lite för orimliga krav på er själva. Ingen tackar er om ni dräper er själv på köpet!!
Ta hand om er!
Kommentarer
Trackback
