Tack, tack, tack!

Underbara M tar mitt pass ikväll som jag lovat att ta för L som sliter på jobbet.... Den gigantiska stenen som legat på mina axlar några dagar grusades sönder!! sån otrolig lättnad! En lättnadens tår brännde bakom ögonlocken när jag insåg att jag kommer vara hemma 19.20 och ha möjlighet att 1. lägga mig på soffan och koppla ner en halvtimma, 2. har chans att ordentligt göra koreografin till lördagens pass. 4 låtar är inte mkt, men när det är någonting som inte är ens starkaste sida, så känns det som ett tvåtimmarspass att öva in :) Kanske kommer jag därmed också till ro före 1 och kan vara utvilad i morgon!!
Å denna lycka!! Tack M för att du gjorde min dag!!

Till alla er där ute: Allt löser sig, det är bara frågan om på vilket sätt och hur lång tid det tar!
Kramar i massor, Maria

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0